11 dagar kvar

Jaha, snart bär det iväg. Känner ett konstigt magont (kan det vara nervositet? Jag har aldrig rest iväg helt själv utan familj eller kompisar tidigare.. Och nu ska jag vara borta ett helt år, bo hos en familj jag aldrig träffat och inte vet om de är massmördare eller inte. Det känns helt klart konstigt.

Jag funderade idag lite på det där med framtiden. Vad det finns för jobbalternativ, vad man ska söka till för utbildning, och vips kom jag att tänka på att man faktiskt måste planera det samtidigt som man planerar familj. Jag menar, om jag vill bli exempelvis lärare, så är jag ju ledig nästan hela sommaren - men hur kul är det att vara ledig hela sommaren om inte min man också är det? Alltså måste jag träffa en man som också är lärare? Och det här med barn. jag vill ju ha en hel hög med sådana, men det går ju inte så bra om jag skulle vilja bli turistguide till exempel. Det skulle dock vara väldigt kul att vara, för då får man ju resa runt i världen och besöka nya platser, men som sagt, man måste tänka på den framtida familjen också.

Jag ska försöka ladda in bilderna från min nya extremt exclusiva(?!) kameramobil. K750i, röd. 2megapixel, autofokus etc. Den är söt :) Ska nog försöka mig på det nu. (Är förövrigt väldigt stolt över att jag förstod hur man skriver inlägg här :D det är inte det lättaste)